Is this it?

 

Så här lyckades någon fånga mig för djungeltrumman på Yaki-Da för ett tag sedan.

Förra veckan var jag på intervju på kvinnofolkhögskolan och igår ringde de och sa att jag kommit in. På måndag är det någon som sätter sig bakom skolbänken igen och denna någon är jag. Har ingen aning om vad jag gett mig in på men hoppas på en givande höst. Fake it 'til you make it, det blir vad man gör det till och carpe diem!
 

sjuk i huvudet?

HwsXcy on Make A Gif, Animated Gifs
make animated gifs like this at MakeAGif

fuck forever


This is all a young girl know, I wonder what them other young girls know

utanför fönstret passerar världen förbi, men jag befinner mig inte den. jag är endast observant och har inte samma rättigheter som andra. avdelning 363. himmel eller helvete, har inte bestämt mig än. ovisshet och väntan tillhör vardagen och nu även helgen. en dag har nu blivit tre och jag vill se det som att det kommer komma något gott ur det här. jag har gråtit, skrikit, förbannat och skrattat åt min egen misär. lite droppar mot den gnagande, bitande känslan i bröstet och tabletter mot sömnen. sämre skulle man ju kunnat ha det kan man tycka. men jag saknar närhet, en tröstande famn att gråta ut i. en dag i taget och den här gången kommer det bli bra. det måste det.

ryska posten

Dagen började med att två ryska fönsterputsare klampade in på rummet, sådär klockan åtta, på min lediga dag. Okej tänkte jag och försökte fly fältet. I hallen snubblade jag på två bredbandsinstallatörer. Panikartat och sömnig som en annan gnu sprang jag ut i morgonluften (som är kall såhär i mars) och hade ingen aning om vart jag skulle ta vägen. Köpte vindruvor, satte mig på en bänk och frös och huttrade i någon timme innan jag vågade gå hem igen.


Won't it be strange when we're all fully grown





efter tretton timmar av arbete släpptes jag fri och kände frihetens vindar blåsa i mitt hår, öppnade en öl utanför portarna och ringde en taxi för att bege mig hem till mina vänner på lite julfirande. utmattad föll jag ganska snart i sömn på deras säng.



juldagen betydde åter igen jobb. efter jobbet kastade jag mig mot centralstationen och mötte upp min älskade hippie för ett fylleslag i lund. jobbiga möten och ännu jobbigare uppvaknanden får det årets juldagsfirande stå för.













och så var det dags att lämna ännu ett år bakom sig. detta gjordes med två goda vänner (och ett 70-tal okända människor) i ett hus på den skånska landsbygden.

strandad val





när ens inre speglar av sig på ens yttre och tvärtom (ta tag.
känner mig som en strandad val.

wednesday, im not here to stay.





ibland har ens vänner flyttat in i en ny lägenhet och då spelar det ingen roll om det är onsdag och man dricker öl och dansar som om det inte fanns någon morgondag.

welcome ghosts









dagarna spenderas mestadels i närheten av turning torso på ett jobb där de flesta är minst tre gånger så gamla som jag själv. många kvällar stupar jag i sängs efter antingen en kort stund eller en hel natt av grubbel och frågor och önskningar om att vara någon annan, någon annanstans. förvirringen sätter in och jag säger till mig själv att leda och slentrian kanske är till för någon men inte för mig samtidigt som jag frågar mig om jakten inte börjar ta över, försvårar, börjar sätta käppar i hjulet. tänk om jag bara kunde nöja mig. ena dagen har jag bestämt mig för att fly, inte bara för att jag vill utan för att jag måste, det är en fråga om överlevnad. andra dagen vaknar man bredvid sin bästa vän i en nästan främlings säng och tänker att varje morgon borde vara likadan och att livet faktiskt är ganska vackert ändå och att lite mörker och tomrum finns i alla och att man kanske bara måste lära sig att ignorera. jag trodde att det här skulle bli lättare med åren, men snart fyller jag 25 och jag undrar om det kanske inte till och med blir svårare.

+







om att var man än befinner sig, önska man vore någon annanstans.

i wanna be adored



freitag. har avnjutit två öl i höstsolen med en kär vän och kvällen är oplanerad, under construction. att åka eller icke åka är frågan och svaret är ännu oklart. nudlar.

Gothenburg I came back to you, now you be nice to me, then I'll be nice to you

i ett försök att fly tristess och ansvar flydde jag även mig själv. resultatet blev några dagars koma. uppvaknandet ur koman kom i form av stadsbyte och kära återseenden.















aschebergsgatan, andra lång, ted, frasse, underbara göteborg.

alla har glömt, men inte jag.

En vän från förr påminde mig med orden "Gud vad kul vi hade. Tråkigt att vi inte har det nu!"

Oktober 2005




tillbringade min tid i en källarlägenhet i uddevalla, där jag jämt brottades med demoner och spindlar i handflatsstorlek och gick i gymnasiet och mådde 20 kg sämre än nu. jag var tillsammans med mitt livs kärlek som nu är med i ett band som är känt men vi skadade mest varandra och en lång tid efteråt kändes allt fortfarande ibland som tusen taggar i bröstregionen.

Oktober 2006








jag gav upp spindlar och hjärtspöken mot ett rum hos min far i en ny stad och började i en ny skola. mitt inre var i uppror och allt som fanns ork till var att lyssna på musik och skriva ner konstiga meningar på papper. till slut skrevs jag ut ur skolan och var mest ensam med mina katter. efter ett tag ryckte jag upp mig och började åka in till älskade göteborg med min underbara frasse i jakt på kärlek och dans och något som tog mig någonstans.

Oktober 2007




min andra hälft och bästa partner in crime flyttade till dekadensens och drömmarnas stad, göteborg, och jag flyttade lite halvt med. vi hängde jämt på andra lång och stans alla gayställen och så svanen förstås.

Oktober 2008




bodde på en soffa hos min mor i hålan som gud glömde, kungshamn, och läste på komvux. när jag inte var hos min pojkvän i göteborg (vilket iofs var för det mesta) så var det väldigt ensamt.

Oktober 2009








jag flydde verkligeheten och vardagen bytte jag ut mot en annan. 42 mil ifrån allt och alla bosatte jag mig i sveriges tråkigaste stad.

Oktober 2010








ett år blev två. underbara människor byttes ut mot andra underbara människor och hjärtat brast men lagade sig sakta.

2011




solkysst hud och framtidspanik får nog än så länge tala för denna höstmånad.






The good times are killing me



Och jag vet inte om jag ska skratta eller gråta när jag inser hur snabbt tiden har gått. Och jag vet inte vad som är värst... Allt som har hänt och förändrats eller just det faktum att jag inte verkar ha förändrats alls.

Pga imorgon

Idag hade kunnat vara en bra dag pga imorgon. Men just pga av imorgon verkar det inte bli en bra dag!

..




Suffragette City

Ingenting är som det borde vara. Allting rinner mig ur händerna och jag vet inte hur jag skall bära mig åt för att förhindra det eller åtminstone sakta ner processen. Det kan vara att jag känner mig på det här alltkvittar-vembryrsig-shouldiastayorshouldigo-humöret för att jag är sjuk (snoret rinner som ett vattenfall och när jag nyser är jag så ruskigt fräsch att jag sprutar ner allt i min omgivning med slem och snor) och har sovit nada och jobbat hela dagen. Jag är inte skärpt på allerten och den jag vill vara just nu. CHANGE PLEASE!!

Var ute i helgen och såg gamla känslor på ganska nära håll. Haha, ja ibland är det inte helt enkelt alltså.

Sitter här i Kungshamn, för trött för att röra på mig. Bror fyller år imorgon. Mat, mat och mat, ååh vad jag hatar mat!
Nej nu skall jag röka och sedan kanske dricka nån kopp te för att mjuka upp halsen så den blir mjuk som barbapappa i stilettklackar! (eller så kommer jag ta ölen som ligger i min väska)


I loved you first


Samson came to my bed, told me that my hair was red.

Dory Previn

Sick of the sight of my old lover

Det är konstigt att inte vara någon längre. Jag hade nog betalat för en enda av tankar. Första tanken som dyker upp i ditt huvud när bilden av mig åter framkallas där inne (om den nu fortfarande någonsin gör det) eller när du hör någon säga mitt namn (inte för att jag tror att ni brukar prata om mig, men det finns ju fler med mitt namn menar jag). Så tänker jag ibland. Inte av någon speciell anledning, skulle bara vilja veta.

Went under sheets and covers to get away from him

Jag vill med lyckas. Med något. Någon gång. Något litet åtminstone. Det hade varit fint. Eller i alla fall skulle det vara trevligt att känna sig lyckad.. lycklig kanske, hänger de båda sakerna ihop? Och måste man lyckas med något för att vara lyckad, måste man vara lyckad för att vara lycklig? Förvirrad!

I can't see what he once meant to me
I think it's time I put him out of my mind

Känslan av ensamhet tränger på så fort jag kommer hit. Eller egentligen är den närvarande större delen av tiden annars också. Vart tog alla vägen? Om jag vill umgås med någon som har gemensamma intressen kanske det hade suttit på sin plats att faktiskt ta tag i mina intressen igen. Allt har liksom bara glidit iväg. Jag vet vem jag är men det är inte lika viktigt längre, jag är inte lika viktig längre!

Do you think it's time I put it out of my mind?
I think it's time I let my love for him die

 


pussyplay


All work and no pussyplay

Tidigare inlägg
RSS 2.0