regnbararegn

Sick of the sight of my old lover

Det är konstigt att inte vara någon längre. Jag hade nog betalat för en enda av tankar. Första tanken som dyker upp i ditt huvud när bilden av mig åter framkallas där inne (om den nu fortfarande någonsin gör det) eller när du hör någon säga mitt namn (inte för att jag tror att ni brukar prata om mig, men det finns ju fler med mitt namn menar jag). Så tänker jag ibland. Inte av någon speciell anledning, skulle bara vilja veta.

Went under sheets and covers to get away from him

Jag vill med lyckas. Med något. Någon gång. Något litet åtminstone. Det hade varit fint. Eller i alla fall skulle det vara trevligt att känna sig lyckad.. lycklig kanske, hänger de båda sakerna ihop? Och måste man lyckas med något för att vara lyckad, måste man vara lyckad för att vara lycklig? Förvirrad!

I can't see what he once meant to me
I think it's time I put him out of my mind

Känslan av ensamhet tränger på så fort jag kommer hit. Eller egentligen är den närvarande större delen av tiden annars också. Vart tog alla vägen? Om jag vill umgås med någon som har gemensamma intressen kanske det hade suttit på sin plats att faktiskt ta tag i mina intressen igen. Allt har liksom bara glidit iväg. Jag vet vem jag är men det är inte lika viktigt längre, jag är inte lika viktig längre!

Do you think it's time I put it out of my mind?
I think it's time I let my love for him die